Forum > Religion och tro > Diskussion

”Vem säger folket att jag är?” frågade Jesus en gång sina lärjungar. Matt.16:13ff.

Av lärjungarnas svar ser vi, att stor förvirring rådde bland folket. Det är inte bättre idag. Jesus är en gåta för de flesta.

Men så appellerade Jesus till den insikt, som lärjungarna hade fått, inte av ”kött och blod”., utan av Fadern i himmelen. Och då bekände Petrus: ”Du är Messias, den levande Gudens Son.”

I denna bekännelse ligger i verkligheten det mesta av den tro innesluten, som församlingen i alla tider har bekänt om Jesus. Petrus vill säga så mycket som: Du, människa Jesus från Nasaret, som vandrar med oss här på vägen, och som ser ut som en av oss, - eller som en av de gamla profeterna, som ju också var människor, - du är den levande Gudens Son, ett med Gud.

Detta är den kristna kyrkans tro.

Och denna tro har inte blivit till efter hand i kyrkans historia. Den är inte gjord av stridslystna teologer på grälsjuka kyrkomöten, så som det har sagts. Nej, denna tro har församlingen haft alltifrån början. Ty denna tro finner vi i hela Nya Testamentet.

Sann Gud – sann människa

Många skriftställen visar att Jesus var medveten om sin gudomlighet. Han var ett med Fadern. Joh. 10:30. Han hade liv i sig själv liksom Fadern. Joh. 5:26. Det vill säga: Liksom Gud lever ett liv som aldrig haft någon begynnelse och aldrig skall ha någon ände, så är det också med Jesus.

Därför är han också allsmäktig. Han kunde bota sjuka och uppväcka döda bara med ett ord.

Han visste allt. Det upplevde hans lärjungar gång på gång med förundran. Matt. 17:27, Joh. 2:25.

Men lika säkert är, att Bibeln visar oss Jesus som en sann människa. Han kallas helt enkelt en människa. 1 Tim. 2:5. Det talas om hans kropp, Joh. 2:21, och om hans själ. Matt. 26:38. Han åt och sov, han blev trött och hungrig, han led och dog. På bara en punkt var han olik oss, han var utan synd. 1 Petr. 2:22, Hebr. 4:15. Som Adam före fallet var utan synd, så var också Jesu mänskliga natur syndfri. Han var sann Gud och sann människa.

Det var mer än en människa, som blev korsfäst. ”Denna tidsålders mäktige – ha korsfäst härlighetens Herre.” 1 Kor. 2:8-9. Och i Apg. 20:28 står det att Gud vann församlingen med sitt blod. Uttrycket är här väl värt att lägga märke till. Det visar hur fullständigt de två naturerna, den gudomliga och den mänskliga, var förenade i Jesu person. Här var han, som är sann Gud och sann människa. Gud utgöt sitt blod. Därför kan vi peka på Jesus och säga: ”Denna människa är Gud.” Denne Jesus, som vilar i sin moders liv, sitter i hennes sköte, reser till Jerusalem som en liten pojke, vandrar omkring och talar livets ord – denna människa är Gud. Och vi kan säga: ”Gud är denna människa”. Den levande Guden, som skapat himmel och jord, och som uppehåller och styr allt, han är denna människa. Det är för litet, om vi säger, att Gud står i ett särskilt innerligt förhållande till denna människa Jesus.. Gud är denna människa.

Denna hemlighet kan vi inte förstå. ”Skulle jag förstå detta, då måste jag vara lika klok som irrlärarna”, säger Luther. Irrlärarna tror ju gärna, att de måste och kan förstå allting. Men tron böjer sig ödmjukt för Guds ord i Bibeln.

Vi kan inte heller förstå det som Bibeln berättar oss om Jesu avlelse och födelse. Men i Luk. 1 och 2 säges det tydligt, att Jesus är avlad av den Helige Ande, född av jungfrun Maria. Detta måste utan någon förklarande omtydning få lov att stå där precis så som det står i Bibeln. Och vi förstår att denna egendomlighet med Jesu födelse hänger samman med hans syndfrihet. Liksom den förste Adam var utan synd, så var också människosläktets ”siste Adam” (1Kor. 15:45-46) syndfri.

Inkarnationen

Detta att Guds Son blev människa i det att han blev avlad i en kvinnas liv, kallar vi inkarnation (lat. In = i, caro = kött). Det eviga ordet, som var hos Gud och som var Gud, vart kött och tog sin boning ibland oss. Joh. 1:14. Det har alltid funnits några som har haft svårt att tro på, att Kristus hade både gudomlig och mänsklig natur. Några har lagt huvudvikten på, att han var människa, och det så att Jesus inte blev väsensskild från andra människor. Han var den högste, den ädlaste, den mest upphöjde, men likväl människa som vi. Så lärde ebioniterna och arianerna. Andra har lagt huvudvikten på hans gudomlighet, och på ett sådant sätt att hans mänsklighet bara blev ett sken, något låtsat. Han såg ut som en människa, men han var det inte på samma sätt som vi. Så gjorde vissa gnostiker och gnostiskt påverkade riktningar inom kyrkan. Häremot bekänner den kristna kyrkan, att Jesus Kristus är ”Guds enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande---uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Faders högra sida---” (hans gudomlighet). Men samtidigt bekänner den, att denne Herre blev ”född av Jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven” (hans mänsklighet).

Ingenstans i Skriften står det, vilket Treenighetsdoktrinen hävdar, att Jesus var "människa". Det står konsekvent att han var EN människa, vilket, vad jag förstår strider mot Treenighetsdoktrinen.

1. Kan du logisk, inte teologiskt eller baserat på vad teologer eller bibelkomentatorer anser, förklara för mig hur Jesus, som var EN människa när han vandrade på jorden, och som är EN människa idag, kan ha två naturer, dvs han en mänsklig natur och samtidigt vara Gud, med en gudomlig natur?

2. Kan du förklara hur Jesus inte är en hybrid, dvs 50% människa och 50% Gud eller någon liknande blandning, där 100% fördelas på bägge kategorier, utan där han är 100% av varje kategori? Fortfarande bir han 200% hybrid, vilket är en omöjlighet.

3. Kan du förklara hur han, om han är EN människa, också är Gud och inte EN gud?

1. Logiskt sett är det svårt att förklara hur en entitet kan ha två fullständiga och distinkta naturer samtidigt. Enligt principen om icke-motsägelse kan något inte både vara A och icke-A i samma avseende och vid samma tidpunkt. Att vara fullt ut människa och samtidigt fullt ut gudomlig verkar strida mot denna logiska princip.

2. Konceptet att något kan vara 100% av två olika kategorier samtidigt är matematiskt och logiskt problematiskt. Om vi definierar en helhet som 100%, kan inte samma entitet logiskt sett vara 200% (100% + 100%). Detta strider mot grundläggande matematiska principer.

3. Om Jesus definieras som EN människa, blir det logiskt inkonsekvent att samtidigt hävda att han är Gud, om vi antar att människa och Gud är ömsesidigt uteslutande kategorier.

Enligt lagen om utesluten tredje kan något inte både vara A och icke-A samtidigt.

De logiska svårigheterna uppstår när man applicerar strikt logik på koncept som traditionellt har ansetts överskrida mänsklig logik och förståelse.

Visst är det så att många religiösa traditioner erkänner begränsningarna i mänsklig logik när det gäller att fullt ut förstå gudomliga mysterier. Men det är en undanflykt från att försöka förklara det man själv konstruerat. För att framstå som andlig är det en av anledningarna till att många teologer beskriver sådana koncept som "mysterier" som överskrider mänsklig förståelse och logik.