Tänker att det är bra att söka Guds rike först. (inte tidsmässigt som Ragnar kanske skulle kunna inflika :), utan.. som viktigast/värdefullast :) Och.. Inte för att Få allt det andra..... (som köttet så lätt tänker)... utan för att det är Guds rike, för att jag älskar Gud.
Stressen i relationssökandet är "inge bra..." Jag vet.
Kanske har det lite med ålder att göra också, jag har i varje fall mindre stress nu när jag är äldre :)
Kanske får man lite mer perspektiv och ser att livet är kort.. Och att det vid jämförelse med evigheten är... ingenting. Och ändå har det betydelse i nuet, i de relationer vi faktiskt har. (och de erfarenheter och vänner vi får med oss till fortsättningen)
Tänker att det där stressade relationssökandet kanske ibland (eller kanske t.o.m. ofta) är ett.. köttsligt sökande.. dvs först och främst för det egna behovet.
I vilket fall - Kanske finns det fler äldre "munkar/nunnor" utanför kloster än vad man tror. :)