Från Jenny Piper:
I ett tal vid ett möte på det ryska utrikesministeriet i Moskva i dag, berörde den ryska presidenten Putin Ukrainakonflikten på ett klarsynt sätt och slog fast att Nato har försökt förvandla Ukraina till en uppställningsplats samt gjort allt det kunnat för att ställa nation mot nation.
-”Det har varit fem, nu sex, vågor av Natoexpansion. De försökte förvandla Ukraina till deras uppställningsplats för att göra det anti-Ryskt. För att uppnå dessa mål satsade de pengar, resurser, köpte politiker och hela partier, skrev om historien och utbildningsprogram samt fostrade och odlade nynazistiska/radikala grupper. De gjorde allt för att undergräva våra statsband, för att splittra och ställa våra folk mot varandra. Den ukrainska krisen är inte en konflikt mellan två nationer utan ett resultat av västvärldens aggressiva politik.
Låt mig säga detta direkt, krisen angående Ukraina är inte en konflikt mellan två stater, än mindre två folk, orsakad av vissa problem mellan dem… Saken är annorlunda. Konfliktens rötter finns inte i bilaterala förbindelser. Händelserna som utspelar sig i Ukraina är en direkt följd av den globala och europeiska utvecklingen i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet; västvärldens aggressiva, skrupelfria och absolut hänsynslösa politik som har förts under alla dessa år, långt innan den särskilda operationen startade.
Om konflikten enbart hade handlat om tvister mellan Ryssland och Ukraina, skulle den delade historien, kulturen, andliga värderingarna och miljontals familjeband mellan de två folken ha underlättat en rättvis lösning. Ryssland hade till en början sökt en fredlig lösning på den ukrainska krisen, men alla förslag som lades fram avvisades i slutändan. Vi tog Minskavtalen på allvar i hopp om att lösa situationen genom en fredlig process och internationell lag. Moskva förväntade sig att man skulle ta itu med Donbass legitima intressen och krav samt säkra dessa regioners konstitutionella status, tillsammans med de grundläggande rättigheterna för människorna som bor där. Men allt avvisades till slut.
Ryssland, som försökte lösa den ukrainska krisen, blev lurad och vilseledd. Den före detta tyske förbundskanslern och före detta Frankrikes president, i huvudsak medförfattare och, så att säga, garanter för Minsk-avtalen, erkände senare att de aldrig hade för avsikt att uppfylla överenskommelsen. De behövde bara köpa tid för att bygga upp ukrainska beväpnade formationer, för att förse dem med vapen och utrustning. De bedrog oss bara ännu en gång.
Ryssland startade inte kriget med Ukraina. Det gjorde Kievregimen. Efter att invånarna i en del av Ukraina, i enlighet med internationell lag, förklarat sin självständighet, startade Kiev militära operationer och fortsätter dem. Detta är aggression mot att vi erkänner rätten för dessa folk som bor i dessa territorier att förklara sitt oberoende. Och de som har hjälpt Kievregimens militära maskin under alla dessa år är angriparens medbrottslingar.”